Tre veckor senare: Vem vill ändra vad i EU:s förslag till upphandlingslag?

Nationella tjänstemän granskade kommissionens lag om offentlig upphandling för första gången den 17 och 18 september och skulle återkomma till den den 2 oktober för att gå igenom del I och II. Mellan dessa datum uttryckte företagslobbyer, fackföreningar, ingenjörer, en grupp nationella regeringar och Kinas handelsministerium sina önskemål om vad som skulle tas bort, behållas eller läggas till. För en anbudsgivare visar reaktionerna vilka delar av utkastet som sannolikt kommer att ändras.

Kort svar: ingen av de organisationer som behandlas här vill att förslaget dras tillbaka, men alla vill ha en annan version. Små och medelstora företag vill ha obligatorisk uppdelning i delkontrakt, BusinessEurope varnar för att överbelasta upphandlingen med andra politiska mål, och fackföreningar vill ha bindande sociala villkor. Tyskland, Frankrike och andra skulle hellre behålla ett direktiv än anta en förordning, nio mindre stater har varnat för bred europeisk preferens, och Peking kallar dessa klausuler diskriminerande. Parlamentet har ännu ingen föredragande; det gemensamma målet för att slutföra förhandlingarna är slutet av 2027.

Reaktionerna i fem siffror

• 9 medlemsstater (Tjeckien, Estland, Finland, Irland, Lettland, Malta, Portugal, Sverige, Slovakien) undertecknade ett dokument i december 2025 som uppmanade till "största möjliga försiktighet" gällande europeisk preferens
• 34 600 euro till 43 200 euro är ökningen av den genomsnittliga sammanlagda kostnaden för ett förfarande över tröskelvärdet mellan perioderna 2008–2010 och 2019–2024, i fasta priser, enligt kommissionens utvärdering som BusinessEurope citerar. Som en andel av kontraktsvärdet, säger samma utvärdering, sjönk kostnaden till 0,9 procent
• Mer än 80 procent av ett kontrollerat företags verksamhet måste tjäna dess kontrollerande offentliga köpare eller relaterade kontrollerade enheter, ett villkor för att en intern upphandling ska undantas från konkurrens; SMEunited säger att utkastet lämnar detta test orört
• 2 arbetsgruppsmöten om utkastet planerades i rådet under dess första tre veckor: 17 och 18 september, sedan 2 oktober
• Fjärde kvartalet 2027 är målet för att slutföra förhandlingarna i färdplanen "Ett Europa, en marknad" som undertecknades den 24 april 2026 av parlamentets och kommissionens ordförande samt rådets ordförandeskap

Vad näringslivet säger

SMEunited vill ha starkare krav på att dela upp kontrakt i delkontrakt, de separata delarna av ett kontrakt som kan läggas ut på anbud individuellt. Dess ordförande, Davide Galli, sade den 9 september att uppdelning av kontrakt i delkontrakt "är ett nyckelkrav från europeiska små och medelstora företag" och att utkastet endast låter medlemsstaterna göra uppdelningen obligatorisk, så SMEunited "uppmuntrar alla medlemsstater att föreskriva obligatorisk uppdelning i delkontrakt när det är möjligt". Han kallade ett obligatoriskt bästa förhållande mellan pris och kvalitet med en minsta kvalitetsviktning "den förändring som små och medelstora företag har efterfrågat". Två luckor återstår i hans läsning: undantaget för intern upphandling behåller sitt 80-procentskrav, och opt-outen för europeisk preferens för "oproportionerliga kostnader" är odefinierad och "skulle kunna missbrukas".

BusinessEurope välkomnar digitaliseringen men varnar för att lägga till fler politiska krav. Dess generaldirektör, Markus J. Beyrer, stödde "drivkraften för digitalisering, bättre datainsamling och transparens" samma dag, men sade att upphandling "inte är en universalmedicin för varje strategisk utmaning som Europa står inför" och att "överbelastning av reglerna med sekundära mål riskerar att minska konkurrensen och öka den administrativa komplexiteten".

Tysklands federala ingenjörskammare (Bundesingenieurkammer) invänder mot att ersätta direktiven med en förordning. Dess ordförande, Dr.-Ing. Heinrich Bökamp, sade den 29 september att en SME-vänlig upphandlingslag "endast kan skapas på grundval av direktiv och inte genom en direkt tillämplig förordning", och kammaren efterfrågade delkontrakt per bransch och sektion samt ett tvåstegsförfarande med förval. Open source-föreningen OSBA, som svarade på det tyska ekonomiministeriets inbjudan, gick längre än de flesta och föreslog en ersättande formulering: dess uttalande av den 30 september skulle ändra artikel 59:s "offentliga köpare får beakta innovationsmål" till "måste", och "uppmuntra" open source-lösningar till "kräva" dem.

Vad fackföreningarna säger

ETUC välkomnade utkastet som "en viktig möjlighet att säkerställa att offentliga medel främjar kvalitetsjobb och kollektivavtal" och noterade att det är den första EU-upphandlingslagen som nämner kollektivavtal bland sociala hänsyn. Generalsekreterare Esther Lynch sade att metoden med lägsta anbud "har varit en katastrof för kvaliteten på varor och tjänster". Fackföreningens krav går längre än texten: obligatoriska sociala villkor, preferens för företag med kollektivavtal, solidariskt ansvar i underleverantörskedjor (vilket innebär att en huvudentreprenör ansvarar för sina underleverantörers överträdelser), och en garanti för att medlemsstaterna kan behålla strängare regler än EU-minimum. ETUC säger att övergången från direktiv till en förordning "fortfarande väcker oro" på den sista punkten.

Vad regeringarna säger

Skiljelinjen mellan huvudstäderna är den rättsliga formen. Enligt deHavillands sammanställning av den 24 september "föredrog en stor grupp, inklusive Tyskland, Frankrike, Italien, Polen, Finland, Österrike och flera central- och östeuropeiska länder, ett direktiv, med hänvisning till oro över administrativ komplexitet, tvister, bördor för mindre upphandlande myndigheter och förlusten av nationell och regional flexibilitet", medan Nederländerna stödde förordningen och Danmark, Luxemburg och Slovakien "ansåg det rättsliga instrumentet mindre viktigt än innehållet".

Debatten om europeisk preferens föregår detta förslag. Utkastet skulle låta köpare favorisera EU-anbudsgivare och "omfattade" anbudsgivare, de från länder vars avtal med EU omfattar köpet. Brussels Signal rapporterade den 9 september att Frankrike "har drivit på för en hård 'Made in Europe'-standard, medan Tyskland har föredragit en lösare 'Made with Europe'-formel öppen för betrodda partners". Det nio-statsdokumentet från december 2025, som Reuters har sett, varnade för att "om den tillämpas brett, riskerar 'europeisk preferens' att beröva europeiska företag och våra konsumenter valmöjligheter och konkurrens, vilket leder till högre priser och svagare innovation", och bad att eventuell preferens endast skulle gälla under en bestämd tid i specifika strategiska sektorer.

Två av Tendlys marknader har påbörjat sina egna processer. Slovakiens upphandlingsmyndighet (Úrad pre verejné obstarávanie, ÚVO) meddelade den 1 oktober att den håller på att slutföra den nationella ståndpunkten och har samlat kommuner, arbetsgivare och fackföreningar till diskussion. En av de farhågor som nämndes är de tekniska kraven för digitalisering, där "genomförbarhet och tidsfrister" fortfarande behöver lösas. Litauen, som kommer att inneha ordförandeskapet i rådet från januari 2027, meddelade den 14 september att de kommer att använda ordförandeskapet för att driva reformen framåt. Vid en konferens i Vilnius den 30 september pekade advokat Laura Ziferman från Walless på en praktisk fördel: en köpare som från början har sagt att den kan komma att förhandla skulle, enligt utkastet, kunna förhandla i ett öppet förfarande när det enda anbudet överstiger dess budget, vilket de nuvarande reglerna inte tillåter.

Kina invände den 17 september. He Yadong, talesperson för Kinas handelsministerium, sade att Kina är "mycket bekymrat" över klausulerna om "europeisk preferens" och uppmanade EU "att respektera WTO-reglerna, hålla sin marknad öppen och revidera de diskriminerande klausulerna". Le Moniteur publicerade en första kritisk juridisk läsning av utkastet den 16 september och rapporterade Kinas ståndpunkt den 21 september, båda bakom betalvägg.

Vad som fortfarande är öppet

Parlamentets ärende är i sin förberedande fas, med utskottsremiss under behandling och ingen föredragande. Rådets dagordning för den 2 oktober innehöll en granskning av del I och II samt en "aktuell debatt" om det digitala ekosystemet. Vad delegationerna sade är inte offentligt. Huruvida den slutliga akten blir en förordning eller ett direktiv är fortfarande oavgjort.

Vad du ska göra nu

• Säljer du till offentliga organ som köper via sina egna interna företag? SMEunited säger att 80-procentsregeln kvarstår; kontrollera om din målköpares inköp går internt innan du räknar med ett öppet anbud.
• Lämnar du anbud i Tyskland eller Frankrike? Båda regeringarna föredrar att behålla ett direktiv, men den juridiska formen är oavgjord. EU-förslaget ändrar inte dagens regler; fortsätt att följa de nationella krav som gäller, inklusive eventuella nationella reformer under tiden.
• Lämnar du anbud i Slovakien? ÚVO samlar nu in synpunkter från företag om utkastet och har nämnt digitaliseringskrav som en av farhågorna; en leverantör med en åsikt kan ta upp den där.

Öppna Tendly för att se vilka anbud som matchar ditt företag idag, eller låt en Strategist-expert bevaka marknaden åt dig.